Nu är vi hemma! Vi fick åka hem redan igår på eftermiddagen eftersom allt såg bra ut och Devin hanterade rullstolen som om han aldrig gjort annat. Ingen anledning att hålla oss kvar över natten ansåg läkaren, och vi jublade.
Helt frid och fröjd var det ju dock inte bara för att vi kom hem. Genast skulle mitt tålamod utsättas för ännu en prövning. Köket hade nämligen invaderats att krälande mjölbaggar, så det var bara att slita ut allt ur skåpen och börja kriga. Så nu ser köket ut som ett slagfält. Inte direkt vad jag hade hoppast på såhär första dagen hemma.
Som tur hade Devin bra tålamod och lät mig gno i köket halva dagen. Sedan slocknade vi båda i sängen och sov tills Jens kom hem från jobbet. Det behövdes verkligen eftersom jag sovit rätt dåligt på sjukhuset och även inatt. Ikväll var även Devins kompis Walter hit och lekte lite och det märktes tydligt att de hade saknat varandra.
Ikväll fick Devin välja vad han ville ha till middag, så det blev kokt potatis och morötter med köttfärslimpa och lingonsylt. Han har magrat rätt mycket under sjukhusvistelsen, så nu gör jag allt för att få honom att äta upp sig ordentligt.
Kommentarer