Igår kom mina föräldrar hit och avlastade mig lite. Hade planerat att åka hem och sova någon timme eftersom jag sovit uruselt de senaste nätterna, men väl hemma kom jag på andra tankar. Dexter var helt överlycklig att se mig, så jag hade bara inte hjärta att lägga mig och vila. Istället tog jag med honom ut för promenad och lek. När vi kom in igen efter en dryg timme hade jag redan ångan uppe, så jag började städa lägenheten. Vips så hade det dåliga samvetet minskat rejält. Det är nämligen lätt att känna sig otillräcklig när man är fast här på sjukhuset dygnet runt. Även om Devin går före allt vill jag ju även finnas till hands för resten av familjen, men det är tyvärr svårt just nu.
Längtar tills vi får ta gemensamma promenader igen, alla fem <3
Längtar både jag och Joline. Tyckte nog du var smått galen som städa hela lägenheten den gången du får va hemma och slappna av 🙂